• Högt blodtryck/Hypertoni
• Kärlkramp/Angina Pectoris (AP)
• Akut hjärtinfarkt/Acute Myocardial Infraction (AMI)
• Hjärtrytmrubbningar/Arytmier
• Hjärtsvikt
• Hjärtinfektioner-/inflammationer
• Klaffel/Vitium Organicum Cordis (VOC)
• Kärlsjukdomar, arteriella/venösa

• Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden(50%)
• Snabbt ökande problem globalt!
• Ateroskleros orsakar merparten av hjärt-kärlsjukdomarna

Ateroskleros

• Grek. Atere=gröt, skleros=hård
• Sv. Åderförkalkning
• Aterosklerostiska processen:

• Startar tidigt(ungdomsåren), utvecklas stigande ålder
• Startar i aorta och kranskärlen

1. Lokal tillväxt av artärväggens intima (innersta lager)
2. Fettinlagring ”fatty streaks”
3. Fibrösa plack
4. Kärlförträgning (stenoser)
5. Förkalkning
6. Ulcerationer (sårbildning)
7. Tromboser (blodpropp)
8. Blödningar
9. Aneurysmatiska dilatationer

• Hjärt-kärlsymtom
• Kranskärlsjukdomar

• AP (kärlkramp)
• AMI (akut hjärtinfarkt)
• Cerebrovaskulära sjukdomar
• Stroke
• Perifera kärlsjukdomar
• Claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka)

Huvudriskfaktorer (50%)

• Rökning – Koronarkärlen
• Hypertoni (högt blodtryck) – Cerebrovaskulära sjukdomar
• Hyperlipidemi  – Koronarkärlen

Andra riskfaktorer (50%)

• Hereditet
• Övervikt
• Diabetes mellitus
• Stress
• (Rubbningar i koagulationen)

Hypertoni

Hypertoni är den viktigaste orsaken till förtida död i världen!

1,8 miljoner i sverige har det (27% av den vuxna befolkningen)

• Definition:
• >140/90 mmHg (x 3,3 mån)

Mild: 140/100 mmHg

Måttlig: 160/110 mmHg

Svår: 180/110 mmHg

• Systolisk hypertoni (äldre)
• Diastolisk hypertoni (unga, <60 åå)

Riskfaktorer för hypertoni:

• Ateroskleros
• Hyper lipidemi
• Diabetes (insulinresistens)
• Rökning
• Stress
• Alkohol
• Övervikt (ffa. Bukfetma)
• Njursjukdom
• Läkemedel (p-piller,NSAID/ASA,kortison)
• Lakrits
• Boven i dramat heter glycyrrhizinsyra och är en förening som finns i lakritsroten och fungerar som kroppens eget aldosteron

Symtom vid hypertoni:

• Mild hypertoni
• Ofta symtomlöst
• Svår hypertoni

• Huvudvärk (hjärnödem)
• Synrubbningar (ögonbottenförändringar)
• Balans- /koordinationsstörningar (lillhjärnanspåverkan)

Diagnostik

• Anamnes
• Hereditet, kardiovaskulära riskfaktorer, läkemedel
• Status

• BT-mätning (5 min vila, båda armarna, liggande/stående)
• Auskultation(lyssna på ljud) hjärta/njurartärer (blåsljud?)
• Lab

• Blodprov (Hb, elektrolyter, njurprover, blodfetter)
• Urinprov (hematuri, albumin, kreatinin)
• EKG (ev. 24h mätning)

Komplikationer

• Kardiovaskulär organpåverkan

• Stroke
• Koronar hjärtsjukdom
• Hjärtsvikt
• Njurskada

Faktorer som påverkar

• Graden av hypertoni
• Ålder
• Kön (män>kvinnor, kvinnor tolererar högt BT bättre)
• Organpåverkan
• Samtidigt andra sjukdomar

Behandling av hypertoni

• Icke-farmakologisk (140-160/90-100 mmHg)

• Viktreduktion/kost, minskat kalori- saltintag
• Rökstopp (förhindra ateroskleros)
• Motion
• Stressreduktion
• Alkohol, minskat intag (högt intag kan förvärra)
• Farmakologisk (>160/>100 mmHg)

• ACE hämmare – minskar prod. Av Angiotensin 2
• Ca-flödeshämmare – vidgar artärerna
• Diuretika – minskar blodvolymen
• Beta-blockerare – minskar hjärtats arbete

Mål < 140/90 mmHg

Farmakologisk behandling har påvisat effekt på kardiovaskulär sjukdom även på patienter > 80 år

Saltintag/NaCl

• 70% av det dagliga saltet kommer från annan källa än bordssaltet
• 50% minskat saltintag förutsätter att all mat och bröd hemlagas utan salttillsatser
• Livsmedelverkets mål, 2007, är att befolkningens saltintag ska halveras på sikt (från 10-12 till 5-6 gram på dag)

Hypotoni

Systoliskt BT(övre trycket, hjärtats sammandragning) < 90 mmHg

• Kroniskt: asymtomatiskt (god prognos)
• Akut: medvetslöshet/svimningsattack
• Cerebrala perfusionstrycket < 60 mmHg
• Vasovagal (BT + puls)
• Hypotoni utlöst av rädsla/oro, smärta
• Ortostatisk (BT + puls)
• Hypotoni vid uppresande med samtidig höjning av hjärtfrekvensen
• Postural (BT + puls )
• Hypotoni vid uppresande utan samtidig höjning av hjärtfrekvensen
• Kardiell (BT + puls)
• Hypotoni pga. Cirkulationspåverkan t.ex bradyarytmi (sänkt kammarfrekvens)

Kranskärlssjukdom

Patofysiologi

• Blodflödesförträgningar i kranskärlen
• Myokardischemi (syrebrist i hjärtmuskulaturen)

• Hjärtsvikt
• Arytmier
• Riskfaktorer

• Hereditet
• Rökning
• Diabetes Mellitus
• Hypertoni
• Hyperlipidemi
• Tidigare kärlsjukdom

Angina pectoris (AP)

• Kärlkramp
• Retrosternala bröstsmärtor pga bristfällig blodgenomströmning i hjärtmuskulaturen (myokardischemi)

• Effortangina – stenos
• Viloangina – spasm (kramp)
• Blandangina – stenos + spasm
• Instabil angina – trombos

Hjärtinfarkt (AMI)

• Enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige
• Ca 32 000 personer drabbas/år
• Långvarig syrebrist,  myokardcellerna dör (ischemi)
• Myokardvävnad kan inte återbildas (ärrvävnad), angränsade blodkärl
• Läkningstid ca 6 veckor

Symtom:

• Bröstsmärtor utstrålande mot vä axel/hals

• AP: återkommande karaktär
• AMI: konstant karaktär

Differentialdiagnoser

• Kardiella
• Perimyokardit (inflammatoriskt tillstånd engagerande perikardiet och/eller myokardiet)
• Kärlrelaterade
• Dissekerande aortaaneurysm (vävnadslagren i aortaväggen separeras)
• Lungor/pleura

• Lungemboli (blodpropp i lungan)
• Pneumothorax (lungkollaps)
• Bronkit(inflammation djupt ner i luftrören)/pleurit (lungsäcksinflammation)
• Malignitet
• Nervrelaterade

• Rizopati (sjukt tillstånd i en nervrot)
• Neuralgi (nervsmärta)
• Thoracic outlet syndrom (TOS)
• Herpes Zoster (postherpetisk neuralgi) (bältros)
• Mag/tarmsjukdomar

• Gastroesofageal reflux/esofagit (halsbränna)
• Bråck (delar från kroppens inre tränger ut  genom defekt i kroppens vävnader eller en naturlig öppning)
• Muskeloskeletala sjukdomar
• Myalgi/Myosit
• Psykisk sjukdom
• Ångestsymtom

Hjärtdiagnostik

Undersökningsmetoder

• Labprover (hjärtenzymer)
• EKG (Elektrokardiografi, illustration av hjärtats aktivitet)
• Arbetsprov
• Ultraljud
• Koronarangiografi
• Myokardscintigrafi

Arbetsprov

• EKG
• Puls och BT
• Upplevda symtom

• Ekokardiografi (EKO) = ultraljudsdiagnostik
• Koronarangiografi = kranskärlsröntgen
• Myokardsintigrafi = insprutade radioaktiva isotoper visar blodflödet

Kranskärlssjukdom

• Behandling – akut

SATSA

• Smärtlindring
• Anti-ischemisk behandling
• Trombosprofylax
• Sviktbehandling
• Arytmibehandling

De vanligaste behandlingarna vid kranskärlsjukdomar är:

• By-passmetoden
• Ballongvidgning

Kranskärlsjukdom – Komplikationer

• Hjärtsvikt (hjärtat orkar inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen)
• Hjärtruptur (hjärtmuskelbristning)
• Perikardit (hjärtsäcksinflammation)
• Trombos/emboli (blodpropp)
• Aneurysm (artärbråck)
• Hjärtarytmi (oregelbunden hjärtrytm)

Hjärtrytmrubbningar

• Klassificering:
• Hjärtfrekvens

• Takyarytmier (störning i hjärtrytmen då hjärtat slår snabbare än normalt)
• Bradyarytmier (hjärtarytmi som resulterar i sänkt kammarfrekvens)
• Hjärtslagens regelbundenhet

• Konstant
• Paroxysmal
• Ursprung/mekanism

• Förmak
• Kammare
• AV-knutan
• Återkoppling

Hjärtrytmrubbningar – Symtom (inga — död !!!)

• Karakteristiska

• Palpitationer !!! (upplevelse av hjärtats rytm)
• Hjärtrusning
• Bröstsmärta
• Yrsel
• Svimning
• Hjärtstopp
• Okarakteristiska

• Trötthet
• Dyspné

Hjärtrytmrubbningar forts.

Kardiella:

• Angina Pectoris
• AMI
• Kardiomyopati
• Hjärtsvikt

Icke-Kardiella:

• Thyreoideasjukdom
• Elektrolytrubbning
• Rökning/snus
• Kaffe/te
• Alkohol
• Narkotika
• Fysisk/psykisk stress
• Anemi (blodbrist)
• Feber/infektion
• Sömnbrist
• Obesitas

Hjärtrytmrubbningar forts.

• Takyarytmier (störning i hjärtrytmen då hjärtat slår snabbare än normalt):
• SVES, Supraventrikulära extrasystolier
• Normalt förekommande
• Förmaksflimmer

• 2-4% 70 åringar
• Kroniskt/paroxysmalt

• Förmak: Snabb & oregelbunden 400-600 slag/min
• Kammare: Oregelbunden överledning 200 slag/min
• Förmaksfladder
• Rel. Ovanligt

• Förmak: regelbunden 200-300 slag/min
• Kammare: regelbunden/oregelbunden överledning
• Bradyarytmier (hjärtarytmi som resulterar i sänkt kammarfrekvens):
• AV-block
• Grad 1

• Inga symtom
• Ses vid vagal stimulering (t.ex. nattetid)
• Grad 2

• Symtomgivande
• Kan ses hos friska vältränade i vila
• Grad 3

• Ingen överledning
• Pacemaker !!!

Olika typer av hjärtrytmrubbningar

• Sinustakykardi
• Sinusbradykardi
• Förmaksfladder
• Förmaksflimmer
• AV-block grad 1
• AV-block grad 2
• AV-block grad 3
• Ventrikeltakykardi
• Ventrikelflimmer

Hjärtrytmrubbningar – Utredning

• EKG

• Vilo-EKG
• Arbets-EKG
• Långtids-EKG (24-48 timmar)

• EKO
• MR/CT/Kranskärlsröntgen

Hjärtrytmrubbningar – Behandling

• Farmakologisk
• Elkonvertering
• Defibrillator
• Pacemaker
• Pulsgenerator (världens första pacemaker som opererades in i människa tillverkades i Sverige av Rune Elmqvist, 1958!!!)
• Implanterbar defibrillator
• Pacemakerliknande, generator
• Kirurgi
• Mezekirurgi (öppen hjärtkirurgi)

Hjärtsvikt

• Vanligt!

• 2-3% av befolkningen (10%>80år)
• Hjärtats pumpförmåga nedsatt
• Orsaker

• Hypertoni
• Genomgången AMI
• Klaffel

Symtom

• Dyspné
• Aptitlöshet, illamående
• Trötthet
• Smärtor
• Koncentrationssvårigheter
• Nedstämdhet

Kliniska fynd

• Snabb andning, lungrassel
• Ökad hjärtrytm
• Benödem

Hjärsvikt – Klassificering

• Klass 1 – Ingen begränsning av fysisk aktivitet på grund av hjärtsviktssymtom(trötthet, andfåddhet). Således hjärtsvikt med god behandlingseffekt
• Klass 2 – Begränsning av mer än måttlig fysisk aktivitet
• Klass 3 – Begränsning av lätt till måttlig fysisk aktivitet
• Klass 4 – Symtom redan i vila, värre vid minsta ansträngning. Vanligen sängliggande

Hjärtsvikt – Diagnostik

• Rtg cor/pulm
• EKO, ekokardiografi (hjärtultraljud)

Hjärtsvikt –Behandling

• Diuretika
• Betablockare
• ACE-hämmare

Ofta dålig prognos! 5-års överlevnad 50%!

Hjärtinflammation

Perikardit/Myokardit

• Hjärtsäcks-/Hjärtmuskelinflammation
• Virus vanligt agens (bla influensa)
• Symtom:

• Bröstsmärtor förvärras djupandning/lägesförändring
• Hjärtauskultation: gnidningsljud/”snöknarr”
• Arytmirisk!
• Behandling: antiinflammatorisk?

Farligt att träna förkyld?

1. Sämre effekt
2. Nedsatt immunförsvar
3. Perimyokarditrisk!

Avvakta 3 dagar!

Hjärtinfektion

Endokardit

• Hjärtklaffsinfektion
• Bakterier vanligt agens (bla stafylokocker)
• Predisponerande faktorer

• Hjärtklaffsskada
• Immunsupprimerad (malignitet)
• Symtom:
• Sepsis (hög feber, frossbrytningar, påverkat allmäntillstånd)
• Behandling: antibiotika!

VOC

Orsaker

• Systoliska

• Aortastenos
• Mitralisinsufficiens
• Diastoliska

• Aortainsufficens
• Mitralisstenos

Symtom

• Dyspné, nedsatt kondition, trötthet, synkopé, bröstsmärtor, takykardi

Diagnostik

• Hjärtauskultation
• Biljud/blåsljud
• EKO

Behandling

• Kirurgi (klaffprotes)

Kärlsjukdomar

• Arteriella

• Trombos/emboli
• Ateroskleros
• Vasospasm
• Venösa

• Trombos/emboli
• Venös insufficens

Claudicatio intermittens

• Lat. Halta, ”fönstertittarsjuka”
• Intermittent smärta underben/vadmuskel
• Kliniska fynd:

• Nedsatta pulsationer distalt a.poplitea
• Nedsatt behåringen foten
• Differentialdiagnoser

• Pseudoclaudicatio
• Knä-/höftledsbesvär

Raynauds fenomen

• Episodisk vasospasm

• Vita/cyanotiska, kalla fingrar/tår vid kyla/psykisk stress
• Hyperemisk fas

• Friska yngre kvinnor 20-30%
• Puberteten-menopaus
• Allens test: selektiv kompression a.radialis/a.ulnaris
• Behandling
• Rökstopp, undvika kyla, nitrglycerinkräm, Ca-blockerare

Venös insufficiens

• Primär

• Venerna successivt vidgar sig
• Åderbråck/varicer
• Sekundär

• Nedsatt klaffunktion efter blodpropp
• Blodet pressas i retrograd riktning vid muskelkontraktion
• Ytlig insufficiens
• Åderbråck
• Djup insufficiens

• Ödem
• Brunpigmentering
• Eksem
• Bensår