Kan primärvården rekommendera vegankost till överviktiga patienter?

Kan primärvården rekommendera vegankost till överviktiga patienter?

– en litteraturstudie om viktnedgångseffekten av vegankost

Estelle Deshayes, ST-läkare, Aleris HLM i Täby Centrum
2017-2018
Klinisk handledare: Ivana Höglund, Specialist i Allmänmedicin, Aleris HLM i Täby Centrum
Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD PhD, Specialist i Allmänmedicin


Sammanfattning:

Bakgrund: Vegankost har senaste åren ökat i popularitet. Det finns många studier med påstådda hälsovinster samt viktnedgångseffekt av vegankost. Övervikt och fetma ger ökad mortalitet och morbiditet. Det är viktigt i primärvården att kunna ge vetenskapligt väl underbyggda kostråd till patienter som önskar gå ned i vikt ur både medicinskt preventivt syfte samt för patientens välmående.

Syfte: Att kartlägga eventuellt vetenskapligt stöd för att använda vegankost i viktminskningssyfte.

Metod: Detta är en litteraturstudie som omfattar randomiserade kontrollerade studier samt kliniska prövningar mellan år 2007-2017. Undersökta effektmått är vikt, BMI samt följsamhet.

Resultat: Artikelgenomsökning har gjorts i databasen PubMed, där det framkom 210 träffar. Alla titlar har lästs och de som ej bedömt vara relevanta har exkluderats. 27 abstracts och följaktligen 14 artiklar har lästs i fulltext, där de abstracts och artiklar som ej uppfyllt inklusionskriterierna har exkluderats. Granskningen har omfattat fyra randomiserade kontrollerade studier. Tre av studierna var av låg kvalitet och en av mellanhög kvalitet. Studiernas sammanfattade resultat pekar på att det finns en signifikant viktminskningseffekt av vegankost jämfört med vissa andra koster i viktnedgångssyfte. Följsamheten är dock genomgående låg i samtliga studier. Studierna pågick mellan 6 månader och 2 år. Det saknas studier på längre sikt, vilket försvårar att kunna utvärdera resultat under en längre period.

Slutsats: Det finns litet vetenskapligt stöd för att kunna rekommendera vegankost till överviktiga patienter i viktminskningssyfte. Fler studier av hög kvalitet, med fler deltagare och på längre sikt behövs för att kunna öka kunskapen.

MeSH-termer: Vegan, vegankost, övervikt, litteraturstudie

Innehållsförteckning

Bakgrund. 4

Syfte. 5

Frågeställningar. 6

Metod. 6

Sökord. 6

Urvalskriterier. 6

Inklusionskriterier 6

Exklusionskriterier 7

Etiska överväganden. 7

Resultat 8

Urval 10

Metoder. 11

Vikt 11

BMI 12

Följsamhet 12

Sammanfattning. 13

Kvalitetsbedömning. 15

Diskussion. 15

Likheter mellan studierna. 16

Skillnader mellan studierna. 16

Svagheter med studierna. 16

Styrkor med studierna. 17

Överförbarhet till primärvården. 17

Styrkor och svagheter i denna rapport 18

Egna reflektioner. 18

Slutsats 19

Referenser. 19

Bilaga 1: Granskningsmall SBU för randomiserade studie. 22

Bilaga 2: Granskningstabeller, referensummer anges inom parantes. 23

 

 

Bakgrund

Vegetarisk, eller växtbaserad, kost har visat sig uppnå kostrekommendationer och anses som en hälsosam diet om man planerar den väl med vissa tillskott, som exempelvis vitamin B12 (1).

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna 2012, som efterliknar hela världens kostrekommendationer, bör man äta mer frukt och grönt, öka fullkorn, minska socker och begränsa köttprodukter. Man avråder inte från vegetariskt och vegankost, men rekommenderar vissa tillskott (2).

Det finns olika grupper inom vegetarisk/växtbaserad kost: Semi-vegetarian (tillfälligt köttintag, men huvudsakligen växtbaserad kost), pesco-vegetarian (exkluderar kött utom fisk), vegetarian (exkluderar köttprodukter, men äter ägg och mejeriprodukter) samt vegan (exkluderar alla animaliska produkter.)

Intresset för vegankost i Sverige ökar. Enligt en opinionsundersökning från Djurens rätt, maj 2017 så uppger ca 9 % att det är vegetarianer och 4 % veganer. Det är nästan en dubblering av intresset från år 2016 (3).

I sociala medier har vegankost fått mer utrymme. Täby Enskilda Gymnasium fick hela oktober månad 2017 äta vegan lunch i en miljösatsning (4).

Övervikt och fetma ger ökat morbiditet och mortalitet. Det finns samband mellan ökad BMI (Body Mass Index) samt kardiovaskulär sjukdom, diabetes, samt vissa sorters cancer (5,6). Enligt data från WHO 2016 var 1,9 miljarder människor över 18 år överviktiga (BMI >25) över hela världen. Utav dessa lider 650 miljoner av fetma (BMI >30). Fetma dödar fler personer än vad undervikt gör, och fetma samt övervikt är något man kan förebygga (5). 

Det finns ett intresse i att använda sig av olika koster för att förebygga fetma. SBU har gjort en litteraturstudie 2002, som uppdaterats 2013, där man utvärderat det vetenskapliga underlaget avseende förebyggande åtgärder mot fetma, där man bland annat går igenom olika kostbehandlingar. I studien har man dock bara inkluderat en studie där maten är vegetariskt, men inte gått igenom vegankost (6).

Det finns påstådda hälsovinster avseende vegan- samt vegetarisk kost vad gäller hjärtsjukdom, lägre blodtryck, cancer, lägre LDL samt diabetes typ 2 samt även för reumatoid artrit (6–10).

Det finns flera studier som talar för att vegetarisk- och vegankost ger en gynnsam effekt i viktnedgångssammanhang (11–14). I flertalet studier så har man dock gett strikta fettrestriktioner eller så har studiepopulationen fått ett kostschema där man helt eller delvis styrt vad och när de ska äta (15–17).

I det vardagliga livet och för följsamhet kan det dock vara svårt att följa sådana fettrestriktioner eller följa ett kostschema varje dag. Man kan dock uppmana till att försöka inta mindre fett, utan någon specifik fettrestriktion i procent.

Som allmänläkare är det viktigt att kunna ge kostråd till patienter som har vetenskapligt stöd och som inte är potentiellt farliga för patienten.

 

Syfte

Syftet med den här studien är att kartlägga om vetenskapligt stöd finns för att kunna rekommendera vegankost utan strikta fett- eller kalorirestriktioner till överviktiga patienter i viktnedgångssyfte.

 

Frågeställningar

  • Hur påverkas vikt och BMI av vegankost?
  • Hur är följsamheten till vegankost?
  • Finns vetenskapligt stöd för eventuella positiva/negativa effekter på sikt?

 

Metod

Vald metod är systematiskt litteraturstudie. Den har innefattat randomiserade kontrollerade studier samt kliniska prövningar som publicerats mellan 2007 – 2017, skrivna på engelska eller svenska. Artiklar har genomsökts i databasen PubMed. 

Tabell 1: Antal sökträffar efter genomsökning i databasen PubMed i denna litteratgranskning  om vegankost och dess viktnedgångseffekt..

Sökord [MESH] och kombinationer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa artiklar i fulltext Artiklar för kvalitetsgranskning
([vegans] OR vegan) OR (vegan diet OR vegan diets OR vegan dietary) OR ([plant] OR plants AND based AND ([diet] OR diets)) AND ([weight loss] OR (weight AND loss)) OR BMI OR [body mass index] weight reduction OR [obesity] OR obese) 210 210 27 1 14 2 4 3
Begränsningar: Språk: Engelska eller svenska. Publiceringsår: 2007-2017.
Studiedesign: Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kliniska prövningar (CCT)
           
1) 183 exkluderade, titlar ej relevanta
2) 13 exkluderade, uppfyllde ej inklusionkriterierna
3) 10exluderade, uppfyllde ej inklusionskriterierna

 

Sökord

Sökord som var relevanta till syftet valdes. MeSH termer finns för ”vegan”, ”diet”, ”weight loss” (viktnedgång), ”obesity” (fetma), ”plants” (växter) och ”body mass index” och har inkluderats i sökningen. Fritextsökning har även gjorts för ”plant-based diet” (växtbaserad kost) samt ”BMI” (förkortning för body mass index). Sökningen har illustrerats i tabell 1.

Urvalskriterier

För att avgränsa litteratursökningen och exkludera artiklar som inte är relevanta för syftet har inklusions och exklusionkriterier formats.

Inklusionskriterier

  1. Artiklar publicerade mellan 2007 – 2017
  2. Artiklar skrivna på svenska eller engelska
  3. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kliniska prövningar (CCT)
  4. Studiepopulationsålder mellan 18 – 70 år
  5. Studiepopulation med överviktiga individerse (BMI>25) och/eller individer som lider av fetma (BMI>30)
  6. Effektmått som ska ingå: Vikt och eller BMI

 

Exklusionskriterier

  1. Studielängd <6 månader
  2. Fettrestriktion <10 % av dagligt intag
  3. Förutbestämda kostscheman
  4. Artiklar av låg kvalité

Titlar och abstracts har valts manuellt. De som inte uppfyllt kriterierna eller har relevant tema har selekterats bort. SBU:s mall för relevans har användas för ingående artiklar. Alla artiklar som uppfyllt kriterierna har granskats samt värderats enligt en granskningsmall av randomiserade studier från SBU, se bilaga 1.

 

Etiska överväganden

Eftersom det är en litteraturstudie, där underlaget baseras på redan insamlade data, har denna litteraturstudie inte påverkat individer i någon speciell riktning. Det har bara inkluderats artiklar där man redan gjort etiska överväganden. Alla studier som uppfyllt inklusionskriterierna har redovisats, oavsett slutsats för att undvika systematisk feltolkning. Eventuell kommersiell sponsring och jävsförhållanden har redovisats. Granskningsmall för att minimera bias har använts.

 

Resultat

Efter artikelgenomsökning i databasen PubMed framkom 210 träffar. Alla titlar lästes och de som ej bedömdes vara relevanta exkluderades manuellt. 14 artiklar lästes i fulltext, 4 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning (figur 1, tabell 2).

Figur 1:  Flödesschema över antal sökträffar och inkluderade artiklar till litteraturgranskning om vegankost och dess viktnedgångseffekt från databasen PubMed

Efter noggrann genomläsning av artiklarna fick ytterligare tio artiklar exkluderas då de ej uppfyllde inklusionskriterierna. De fyra studier som inkluderats är skrivna mellan år 2007 och 2017 (tabell 2). Samtliga studier är randomiserade kontrollerade studier. En av studierna är utförd i Nya Zealand (18), och de tre övriga är utförda i South Carolina, USA (19-21). Två av artiklarna har baserats på samma forskningsstudiematerial ”New Dietary Intervention Enhanching the Treatment for Weight Loss (New DIETs)” (Turner- McGrievy, Davidson, Wingard, Wilcox & Frongillo, 2014), men redovisar olika utfallsmått. Den ena beskriver effekten av viktnedgång (19) och en redovisar följsamheten av olika koster i studien (21). Detta gör dock att de inte kan betraktas som två skilda studier. Tre av de fyra studierna är skrivna delvis av samma författare (19-21). Det var svårt att hitta artiklar som entydigt överensstämda med denna litteraturstudies syfte. ” The BROAD-study” (18), är den studie som bäst överensstämmer med denna litteraturstudies syfte och frågeställningar. I denna har man även undersökt ytterligare effektmått, såsom kolesterol som ej inkluderas i denna studie. De övriga artiklarnas (19-21) syfte inte då de är mer inriktade på att jämföra andra koster och har ingen kontrollgrupp, samt har fler utfallsmått så som exempelvis näringsinnehåll på makronivå, midjemått, blodtryck, blodglukos, acceptans av kosten med mera som ej har redovisats i denna studie. Det har därför enbart använts vissa delar av dessa studiers resultat, som ingår i denna studies frågeställningar. En av studierna har pågått så lång tid som två år, vilket gör att man även titta på långtidseffekten av vegankost (21).

Tabell 2: Sammanställning av de studier som inkluderats i litteraturgranskningen om vegankost och dess viktnedgångseffekt. Inom parantes återfinns referensnummer.

År, tidsskrift, författare Studie-design Titel på engelska Syfte Effektmått
2017. Nutrition and Diabtetes. Wright N, Wilson L (18) RCT The Broad Study: A randomized controlled trial using a whole food plant-based diet in the community for obesity, ishaemic heart disease or diabetes Undersöka effektiviteten av en vegankost i en population med övervikt/obesitas i Nya Zealand. Vikt, BMI, följsamhet
2015. The new Diets. Moore WJ. McGrievy ME et al. (19) RCT Dietary adherence and acceptability of five different diets, including vegan and vegetarian diets, for weight-loss Att undersöka dietär följsamhet hos deltagare i “the new DIETSs-study” där de har randomiserats till en av fyra växtbaserade koster (vegan, vegetarian, pesco-vegetarian, semi-vegetarian) samt kost som innehåller kött. Vikt, BMI, följsamhet
2015. Nutrition. Turner-Mcgrievy ME, Wirth MD et al (20) RCT Comparative effectiveness of plant-based diets for weight loss: A randomized controlled trial of five differens diets Att undersöka viktminskningseffekten av en växtbaserad kost jämfört med fem andra koster. Vikt, BMI
2014. Obesity. Turner-Mcgrievy ME, Barnard ND et al. (21) RCT A two.year randomized weight-loss trial comparing a vegan diet to a more moderate low-fat diet Jämföra effekten av en vegankost med lågt fettinnehåll i jämförelse med den kost som ges vid National Cholesterol Education Program (NCEP) vad gäller bibehållen viktnedgång efter 1 och 2 år. Vikt, följsamhet

Urval

Studiepopulationen bestod i samtliga studier av 63 till 67 studiedeltagare. Det var en övervikt av kvinnor i samtliga studier. I en av artiklarna bestod den enbart av postmenopausala kvinnor (21). I ” the New DIETs-study” (19, 20) var enbart 27% män och i ” the BROAD-study” var det lite mer jämnt fördelat med 40 % män. Ålder och etnicitet var redovisat och relativt jämnt fördelat i samtliga studier. I de tre artiklar där man redovisat BMI var det även jämnt fördelad över grupperna (18-20).

I tre av studierna annonserande man i tidningar kring universitetsområdet i South Carolina eller Washington, DC (19-21), och i en av studierna bjöd man in listade patienter till flera olika vårdcentralerna via brev i området Gisborne, Nya Zealand (18).  Randomisering gjordes slumpmässigt med antingen datorprogram (18-20) eller via randomiseringtabell (21).

Metoder

Studielängden har varit minst 6 månader, med uppföljningstid i upp till 2 år som längst (21). Själva längden på kostinterventionen har skiljt åt, från 8 veckor (19, 20), 14 veckor (21) och 24 veckor (18).

Ingen mat har tillhandahållits i någon av studierna, det har inte heller krävts någon kaloriberäkning eller strikta kostscheman. Alla deltagare har även erhållit utbildning om bra och dålig kosthållning och fått tips på recept och exempelvis vad man ska välja när man äter ute på restaurang. Tillskott av vitamin B12 har erbjudits till samtliga deltagare. Man har i samtliga studier uppmanat deltagarna att äta sig mätta, men att försöka undvika fettrik samt högt processad mat. I ”the New DIETs-study” skulle man även undvika mat med högt glykemiskt index (19-20).

Fysisk aktivitet har uppskattats och redovisats i samtliga artiklar och man har uppmanat deltagarna att bibehålla sin normala fysiska aktivitet under studiens gång.

I en av studierna hade man ingen kontrollgrupp, utan jämförde vegankosten med en annan specialkost i viktnedgångssyfte som utformats av National Cholesterol Education Program (NCEP) (20). I ” the New DIETs-study” jämfördes vegankost med fler växtbaserade koster, men även en omnivorgrupp (köttätare) (19, 20). Omnivorgruppen ombads dock som övriga koster i den studien att hålla fettintaget, samt mat med glykemiskt index, lågt. Även kontrollgruppen i ”the BROAD-study” var inriktad på viktnedgång, dock utan specialkost (18). Alla grupper i samtliga studier erbjöds samma rådgivning och utbildning avseende viktnedgång som interventionsgruppen.  I NCEP-studien så hade man dock även två grupper som inte fick samma stöd och support under lika lång tid som de andra två grupperna, utan de fick klara sig själva efter 14 veckors intervention, medan de andra erbjöds rådgivning och stöd i ett års tid (21).

Vikt

Samtliga grupper i samtliga studier har presenterats med viktnedgångsresultat. Vikt har använts som utfallsmått i alla studier förutom Turner-McGrievys artikel om följsamhet baserad på ”the New DIETs” studie (19), som dock redovisar vikten i sin andra artikel (20). Viktnedgångseffekten jämfört med kontroll-, omnivor- samt NCEP-kost var signifikant i samtliga studier där viktresultat redovisats (18, 20, 21). Det fanns dock ingen signifikant viktnedgångsskillnad mellan Pesco-vegetarian samt Semi-vegetariankosten och vegankost vid 2 månaders kontrollen i ”the New DIETs-study”, dock vid 6 månader så fanns det en signifikant skillnad även i dessa grupperna. Man har ej redovisat viktnedgångsskillnad vad gäller den vegetariska gruppen (20). Som mest såg man en viktförlust på -12,5 kg i vegangruppen jämfört med kontrollgruppen – 1,6 kg efter 6 månader i ”the BROAD-study” (18).

BMI

BMI har enbart redovisats som resultat i ”the BROAD-study”. Man har använt BMI i baseline i ”the New DIETs-study, men resultat har ej redovisats. Man fann signifikanta skillnader mellan kontroll och vegangrupp vid 3, 6 och 12 månader i ”the BROAD-study”. Som mest 7,8% skillnad i BMI jämfört med kontrollgruppen (tabell 2).

Följsamhet

Turner-McGrievys artikel om följsamhet är den artikel som beskriver detta bäst. Man har kontrollerat följsamhet vid två tillfällen, vid två och vid fyra månader. Man har där gjort en oförutsedd ”24-hour dietary recall” där man fått redovisa allt man ätit den senaste vardagen samt den senaste helgdagen i ett kostprogram. Här återfanns ett 50 % bortfall vid första kontrollen och vid andra kontrollen var det bara 33% som följt kosten i vegangruppen. Samtliga grupper hade dock ett stort antal deltagare som ej följt kosten, varav vegetarian och semi-vegetarianerna var de som varit mest följsamma till sin kost. Innan studiens påbörjan fick deltagarna säga vilken kost de föredrog, men fick ej välja. Även detta är redovisat för i resultaten (19). ”The BROAD-study” har man även kontrollerat följsamheten, där man mätt avvikande/felaktig kost över 3 dagar tillbaka vid 3, 6 och 12 månader. Man har även kontrollerat övriga personliga drag via självrapporteringsformulär som skulle kunna påverka om man är följsam eller icke-följsam till sin diet (18). Turner-McGrievys artikel där man jämför NCEP-kost har haft liknande sätt att mäta följsamhet på, med ett 3 dagars självrapport där man anger eventuella kostavvikelser från kosten. Här återfanns högst följsamhet, 62% i vegangruppen vid både 1 och 2 år (21).

 

Sammanfattning

I de flesta studierna har man angett förändring i absoluta tal, men även i procent. Vikt är angiven i kilogram, BMI i kgm-2. Följsamhet har redovisats i procent i tre av studierna, men i medeltal i en av studierna (18). Tabell 2 sammanfattar granskningen. För att lättare kunna jämföra har vissa absoluta tal beräknats till procent (tabell 3).

Tabell 3: Förändring i utfallsmått i de inkluderade studierna om vegankost, p-värden för skillnader inom gruppen, antal procent som varit följsamma till dieten samt bedömning av studiernas kvalitet.

Artikel i ref.listan Vikt BMI Följsamhet Kvalitet
18(1) 3 mån: 9,1 % p<0,0001

6 mån: 12,8 %  p<0,0001

1 år:  12,1 % p<0,0001
3 mån: -9 % p<0,0001
6 mån:7,8 -% , p<0,0001
1 år: 7,8 %  p<0,0001
3 mån:  K:- 3, I – 26.  p<0,0001

6 mån:   K: -4,  I: – 24. p<0,0001

12 mån:  I:  22.  p<0,0001
Medelhög
19 2 månader: 50 %

6 månader: 33 %
Låg
20 (2) 2 mån: (-4,8 +/- 2,1)
-PV (-4,3 +/- 1,8) p=0,60
-SV(-3,7 +/- 2,4) p= 0,24
-O (-2,2 +/- 2) p<0,01

6 mån: (- 7,5+/- 4,5)
-PV (-3,2 +/- 3,4) p=0,03
-SV(-3,2 +/- 3,8) p= 0,03
-O (-3,1+/- 3,6) p=0,03
Ej redovisat i resultat Låg
21 1 år: 5,6 %
p=0,021

2 år: 3,5 %
p=0,022
1 år: 62 %

2 år: 62 %
Låg
Förkortningar: PV: Pesco-vegetarian. SV: Semi-Vegetarian, O: Omnivor. I: Interventionsgrupp, K: Kontrolllgrupp
Förklaringar: 1) Redovisat i medelvärde av 32 deltagare i var grupp.  2)Redovisat i viktnedgång i % +/-(SEM)

Två av artiklarna baseras på samma studie ”The New DIETs-study”, men redovisar olika utfall. De kan dock inte betraktas som två olika studier då resultaten är desamma. Enligt tabell 2 kan man se en signifikant viktnedgångseffekt i samtliga studier, förutom vid 2 månader i ”the New DIETs-study” (20), vad gällde Pesco-vegetarian samt Semi-vegetariankosten. Vid 6 månader så fanns det dock en signifikant skillnad även i dessa grupperna.  Följsamheten var låg i samtliga studier, där ”the BROAD-study” rapporterade bäst följsamhet med 62 % av studiedeltagarna som uppgav att de var följsamma till kosten både vid 1 och 2 år (21).

Kvalitetsbedömning

Samtliga artiklar är randomiserade kontrollerade studier (RCT) och är bedömda enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning för randomiserade studier (Bilaga 1).

Det var få deltagare i samtliga studier, som flest var det 32 deltagare i vegankostgruppen, även denna var ”the BROAD-study” (18). Studielängden var minst 6 månader i samtliga studier, vilket ses som tillräcklig studielängd för att utvärdera kortsiktiga resultat, dock ej de långsiktiga. Interventionen var som minst 8 veckor och som mest 6 månader, där ”the BROAD-study” hade längst intervention (18. Det var bara två artiklar som hade är studielängden över ett år, där man mer kan se över de långsiktiga resultaten (18, 21). 

Då det gäller en kost är det inte tillämpligt att blinda deltagarna, dock kan statistiker blindas. Det var dock bara i ”the BROAD-study” statistikerna var blindade (18).

Det var stora bortfall i samtliga studier (24-29 %), som minst i ”the New DIETs-study”, där bortfallet enbart var 11% (19, 29). Det var jämnt fördelat avseende vikt, ålder och BMI i grupperna, dock ojämn könsfördelning i samtliga artiklar. I ”the BROAD-study” var det jämnare fördelning, 40 % män och 60 % kvinnor (18). I ”the BROAD-study” samt ”the New DIETs-study” så beräknades statistiken enligt medel samt konfidensintervall och signifikansen var beräknad mellan och inom grupperna (18 – 20), men NCEP-studien hade en otillräcklig statistisk presentation (21).   

Kvaliteten i Turner-McGrievys artiklar bedöms som låga (19-21). ”The BROAD-study” bedöms dock som medelhög (18). Då majoriteten av artiklarna ej håller en tillräcklig hög kvalitet kan man inte bedöma evidensstyrka. Denna uppsats inriktar sig därför istället på att sammanfatta kunskapsläget.

Diskussion

Samtliga studier pekar på att man får en signifikant viktminskningseffekt av vegankost. BMI finns enbart redovisat i resultat i en av artiklarna. Följsamheten är dock låg i samtliga artiklar. En av artiklarna sträcker sig över två år, vilket kan ge en fingervisning om långtidseffekten, men är ej tillräckligt för att bedöma denna. Majoriteten av artiklarna var dock låg kvalitet på, varför den samlade evidensen bedöms som låg.

Likheter mellan studierna

Både inklusions- samt exklusionskriterierna ser liknande ut i samtliga studier. I alla studier har man bland annat exkluderat tidigare ätstörningar. Man ger även stöd i form av rådgivning, information och utbildning i alla artiklarna. Man har i alla grupper använt sig av samma material, som exempelvis använda samma våg och måttband till studiedeltagarna. Man har inkluderat fysisk aktivitet i metod och resultat i alla artiklarna. Tre av artiklarna är skrivna delvis av samma författare, och dessa har rekryterats på samma sätt, via annonsering i tidningar kring ett universitetsområde. Detta kan göra det svårare att dra slutsatser som gäller en generell befolkning.  

 

Skillnader mellan studierna

Det finns skillnader i studielängd i alla artiklar, vilket kan påverka resultatet. Man har även inkluderat olika utfallsmått i artiklarna. BMI finns redovisat i baseline i ”the New DIETs-study”, men det är enbart redovisat i resultat i ”the BROAD-study”, varför detta inte går att jämföra med övriga artiklar.

Exklusionskriterierna ser liknande ut i samtliga artiklar, men i ”the New DIETs” dem så har man inte exkluderat rökning, som skulle kunna påverka ämnesomsättning och viktnedgångseffekten. Vilka som är rökare och icke-rökare har ej diskuterats i artiklarna (19, 20). Man har avstått kontrollgrupp i NCEP-studien, och de övriga kontrollgrupperna har även fått kostråd i viktminskningssyfte. Vad gäller följsamhet så har det skiljts åt hur man kontrollerat denna i studierna, där man haft två eller tre dagars självrapporterad kost.

 

Svagheter med studierna

Det finns många svagheter i dessa studier. Tre av artiklarna hade delvis samma författare, Turner-McGrievy, vilket kan ha påverkat resultaten, även om inget jäv finns redovisat.

Samtliga artiklar hade även få deltagare, vilket gör det svårt att dra relevanta slutsatser. Kontrollgrupp saknas för ett jämförbart resultat i NCEP-studien (21). I tre av fyra artiklar är det även en sned könsfördelning med större delen eller endast kvinnor, vilket ger svårt att generalisera resultaten till bägge könen (19-21). Dessutom så har NCEP-studien enbart inkluderad postmenopausala kvinnor med PCOS (polycystiskt ovariesyndrom), vilket också gör att man inte kan dra slutsats i den generella befolkningen (21).  

 I NCEP-studien har man ej tagit hänsyn till BMI i baseline, vilket kan ge skeva viktresultat (21). Följsamheten är enbart kontrollerad via självrapporterade kostavvikelser på två eller tre dagar, övrig tid finns ej kontrollerad. Statistiken i en av artiklarna är bristfällig och har redovisats med median (Q1 – Q3(kvartil 1 och kvartil 3)) istället för att redovisa standardavvikelser och konfidensintervall. Möjligtvis kan detta bero på att studierna haft för få deltagare, och därför fått breda konfidensintervall som då minskar möjligheterna att dra slutsatser. Detta finns inte diskuterat i denna studie (21). I samma artikel så har man även ej följt upp fysiska aktivitetsnivån efter 14 veckors intervention, vilket kan ha påverkat de långsiktiga viktresultaten.

Styrkor med studierna

Studiedeltagarna har ej behövt räkna kalorier, träna extra mycket eller fått ett speciellt kostschema, vilket gör att överförbarheten till generella populationen är lätt. Metoddelen med de ingående kosterna är väl beskrivna i samtliga artiklar. Följsamhet beskrivs även i samtliga artiklar, även om den är låg. Även om interventionstiden skiljde mellan de olika artiklarna, så var studielängden som minst 6 månader, vilket gör att de kortsiktiga förändringarna kan följas. ”The BROAD-study” var den artikel som bäst beskrev denna uppsats syfte och hade högst kvalitet samt längst interventionstid, och har störst betydelse för denna granskning (18).

Överförbarhet till primärvården

Studiedeltagarna har inte behövt räkna kalorier, träna extra mycket eller fått något speciellt kostschema. Då det inte är en strikt kontrollerad kost, utan att man enbart ska tänka på att försöka hålla fettintag/högt processad mat alt glykemiskt index lågt skulle man kunna rekommendera överviktiga patienter att pröva denna kost i viktminskningssyfte. Dock har samtliga studier även haft stöd i form av rådgivning, information och utbildning om vegankost i olika längd, vilket inte kan ges i primärvården på samma sätt. Detta kan ju även påverka motivation och följsamhet till kosten. Följsamheten var dock låg i samtliga studier trots dessa motiverade rådgivning. Detta finns även diskuterat i artiklarnas diskussionsdel. NCEP-studien har haft en grupp där de jämfört vegangruppen med en grupp som fick mer stöd och en som enbart fick stöd initialt, där man också sett en mindre viktnedgångseffekt av de som fick mindre stöd (21). Dock har alla oavsett stöd eller ej fått en signifikant viktnedgångseffekt. 

Styrkor och svagheter i denna rapport

Denna litteraturgranskning belyser bristen på forskning inom preventiv medicin, viktnedgång, vilket är en styrka med uppsatsen. Vill man utöka frågeställningen och inkludera diabetiker samt personer som redan har etablerad hjärtkärlsjukdom så finns det mer forskning i området, men då är det inte längre i preventivt syfte.      

Tre av de fyra artiklarna är skrivna delvis av samma författare, vilket gör det svårt att generalisera resultaten. Det hade varit bättre om flera oberoende forskargrupper gjort dessa studier. För att kunna se hälsoeffekterna samt kunna förebygga kardiovaskulär sjukdom hade fler utfallsmått varit önskvärt, som exempelvis blodtryck, blodglukos, blodfetter, midjemått samt fettprocent. Blodprover och midjemått är något man enkelt hade kunnat använda sig av i primärvården, fettprocent behöver man dock specialutrustning för. Studierna är enbart gjorda i USA och Nya Zealand, där man kanske har ett helt annat utbud av grönsaker och vegankost på restauranger än i en mindre stad i Sverige exempelvis. Dock är nog grönsaker och frukt den saken som borde vara lättast att få tag på var än i världen man befinner sig. 

Egna reflektioner

Det är svårt att genomföra sådana här studier, då det är så många andra aspekter som kan spela roll i den livsstilsförändring som en viktminskning och att följa en speciell kost innebär, som exempelvis livskvaliteten, humör, stöd i sin sociala krets. Två av studierna har använt självskattningsformulär av detta avseende livskvalitet, och hur nöjd man känner sig med kost och liv, men bara vid de två uppföljningstillfällena (18, 19).

När man söker på sociala medier verkar det vara många som blir veganer för djurens rätt, och inte för att kosten är hälsosam eller för att gå ned i vikt. Veganism kan förmodligen, liksom många andra koster, dra till sig en del personer även med ätstörningar, där en sådan stor viktnedgång kanske inte är det mest hälsosamma för personen. Är man överviktigt så pekar dock ingenting i studierna på att vegankost är farligt, så länge man även får tillskott av vitamin B12. Dessutom finns det många studier som belyser övriga hälsovinster med vegankost (6-10). I ”the BROAD-study”, hade man fått sådana bra resultat att man vid 6 månader fick erbjuda kontrollgruppen att byta till vegankost, då de annars inte var etiskt försvarbart (18).

Personligen kommer jag föreslå mina överviktiga patienter att pröva vegankost där man försöker tänka på att dra ned på fettet och utan att träna mer en kortare tid och utvärdera effekten, dock förklara att det då saknas klart vetenskapligt stöd. 

Slutsats

Det saknas forskning och artiklar av högre kvalitet för att kunna se positiva och negativa effekter av vegankost på sikt. Den samlade evidensen bedöms därför som låg. Dock pekar studierna på att man får en högre viktnedgångseffekt av vegankost än NCEP, övriga vegetariska koster samt omnivorkost. Denna viktnedgångseffekt har fortsatt även vid kontroller vid ett och två års tid. Det saknas dock studier på ännu längre sikt. BMI finns enbart redovisat i en av studierna, där man ser en minskning av BMI, men fler studier saknas. Man behöver göra ytterligare studier med fler deltagare under en längre period för att kunna öka kunskapen i detta område.

Referenser

1.    Craig WJ, Mangels AR, American Dietetic Association. Position of the American Dietetic Association: vegetarian diets. J Am Diet Assoc. juli 2009;109(7):1266–82.

2.    Livsmedelsverket_nnr_2012_presentationsbroschyr_webb.pdf [Internet]. [citerad 19 oktober 2017]. Tillgänglig vid: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/livsmedelsverket_nnr_2012_presentationsbroschyr_webb.pdf

3.    Nilsson, P. Djurens rätt. Varannan svensk mer intresserad av vego [Internet]. 2017. Tillgänglig vid: https://www.djurensratt.se/sites/default/files/2017-06/vegoopinion-novus-2017.pdf

4.    Engbom L. Täbyskolan dissar köttet – serverar bara veganskt i en månad [Internet]. [citerad 19 oktober 2017]. Tillgänglig vid: http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tabyskolan-dissar-kottet-serverar-bara-veganskt-i-en-manad/repqil!bKI38BHBveYm88I6DzvXQ/

5.    WHO | Obesity and overweight [Internet]. WHO. [citerad 19 oktober 2017]. Tillgänglig vid: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

6.    SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 173. ISBN 91-85413-01-1.

7.    Elkan A-C, Sjöberg B, Kolsrud B, Ringertz B, Hafström I, Frostegård J. Gluten-free vegan diet induces decreased LDL and oxidized LDL levels and raised atheroprotective natural antibodies against phosphorylcholine in patients with rheumatoid arthritis: a randomized study. Arthritis Res Ther. 2008;10(2):R34.

8.    Dinu M, Abbate R, Gensini GF, Casini A, Sofi F. Vegetarian, vegan diets and multiple health outcomes: A systematic review with meta-analysis of observational studies. Crit Rev Food Sci Nutr. 22 november 2017;57(17):3640–9.

9.    Jenkins DJA, Kendall CWC, Faulkner DA, Kemp T, Marchie A, Nguyen TH, m.fl. Long-term effects of a plant-based dietary portfolio of cholesterol-lowering foods on blood pressure. Eur J Clin Nutr. juni 2008;62(6):781–8.

10. Rauma AL, Nenonen M, Helve T, Hänninen O. Effect of a strict vegan diet on energy and nutrient intakes by Finnish rheumatoid patients. Eur J Clin Nutr. oktober 1993;47(10):747–9.

11. Ferdowsian HR, Barnard ND, Hoover VJ, Katcher HI, Levin SM, Green AA, m.fl. A multicomponent intervention reduces body weight and cardiovascular risk at a GEICO corporate site. Am J Health Promot AJHP. augusti 2010;24(6):384–7.

12. Mishra S, Xu J, Agarwal U, Gonzales J, Levin S, Barnard ND. A multicenter randomized controlled trial of a plant-based nutrition program to reduce body weight and cardiovascular risk in the corporate setting: the GEICO study. Eur J Clin Nutr. juli 2013;67(7):718–24.

13. Craig WJ. Health effects of vegan diets. Am J Clin Nutr. maj 2009;89(5):1627S–1633S.

14. Huang R-Y, Huang C-C, Hu FB, Chavarro JE. Vegetarian Diets and Weight Reduction: a Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. J Gen Intern Med. januari 2016;31(1):109–16.

15. Barnard ND, Cohen J, Jenkins DJA, Turner-McGrievy G, Gloede L, Green A, m.fl. A low-fat vegan diet and a conventional diabetes diet in the treatment of type 2 diabetes: a randomized, controlled, 74-wk clinical trial. Am J Clin Nutr. maj 2009;89(5):1588S–1596S.

16. Jenkins DJA, Wong JMW, Kendall CWC, Esfahani A, Ng VWY, Leong TCK, m.fl. Effect of a 6-month vegan low-carbohydrate (‘Eco-Atkins’) diet on cardiovascular risk factors and body weight in hyperlipidaemic adults: a randomised controlled trial. BMJ Open. 05 februari 2014;4(2):e003505.

17. Jenkins DJA, Wong JMW, Kendall CWC, Esfahani A, Ng VWY, Leong TCK, m.fl. The effect of a plant-based low-carbohydrate (”Eco-Atkins”) diet on body weight and blood lipid concentrations in hyperlipidemic subjects. Arch Intern Med. 08 juni 2009;169(11):1046–54.

18. Turner-McGrievy GM, Wirth MD, Shivappa N, Wingard EE, Fayad R, Wilcox S, m.fl. Randomization to plant-based dietary approaches leads to larger short-term improvements in Dietary Inflammatory Index scores and macronutrient intake compared with diets that contain meat. Nutr Res N Y N. februari 2015;35(2):97–106.

19. Moore WJ, McGrievy ME, Turner-McGrievy GM. Dietary adherence and acceptability of five different diets, including vegan and vegetarian diets, for weight loss: The New DIETs study. Eat Behav. december 2015;19:33–8.

20. Turner-McGrievy GM, Davidson CR, Wingard EE, Wilcox S, Frongillo EA. Comparative effectiveness of plant-based diets for weight loss: a randomized controlled trial of five different diets. Nutr Burbank Los Angel Cty Calif. februari 2015;31(2):350–8.

21. Turner-McGrievy GM, Barnard ND, Scialli AR. A two-year randomized weight loss trial comparing a vegan diet to a more moderate low-fat diet. Obes Silver Spring Md. september 2007;15(9):2276–81