Prenumerera via mail

Översätt

Folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap

  1. Vad avses i populärt tal med ordet “författning” och vem beslutar om 4 slag som ingår i “författning”.

I författningar ingår: Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd.

Lagar = Riksdagen beslutar.

Förordning = Regeringen

Föreskrifter = Av myndighet

“Författning: ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift.Lag: regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.

Förordning: regler utan sådana konsekvenser kan regeringen besluta direkt genom att utfärda en förordning.

Föreskrift: detaljregler inom vissa sakområden kan myndigheter besluta genom att utfärda en föreskrift.”

Myndigheten utfärdar allmänna råd.

2. Bestämmelser är tvingande eller dispositiva – redogör kort för vad detta innebär

Dispositiv: En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas.

En lag (eller en enskild bestämmelse i en lag) kan vara dispositiv. Detta är framförallt vanligt inom avtalsrätt i förhållanden mellan jämbördiga parter (mellan två fysiska personer eller mellan två juridiska personer). Dispositiva lagar kan stå tillbaka för såväl uttryckliga avtalsöverenskommelser såväl som sedvänja eller handelsbruk inom det aktuella området.

Tvingande: En lag (eller bestämmelse i lag) som inte kan avtalas bort av parterna (synonym indispositiv)

Inom avtalsrätten är tvingande bestämmelser i lag vanliga inom förhållanden mellan två ojämbördiga parter, exempelvis näringsidkare gentemot konsument eller arbetsgivare i förhållande till arbetstagare.

Ett exempel på en tvingande bestämmelse finns i 2 § andra stycket LAS.

3. Var finns bestämmelser om sekretess – privat och offentlig

Till skillnad från hälso och sjukvårdspersonal inom offentligt bedriven hälso och sjukvård. Omfattas inte personal i enskild bedriven hälso och sjukvård av OSL:s bestämmelser. För personal verksam hos privata vårdgivare gäller det istället bestämmelser om tystnadsplikt. I patientsäkerhetslagen.

4. Hur kan jag bryta sekretessen?

Om jag inför andra uppger namn, personnummer eller vad och hur jag behandlar en patient. Sekretessen får brytas om patienten medger om grövre brott. Om jag har patientens tillåtelse kan jag bryta sekretessen.

5. Vilken myndighet är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård?

Socialstyrelsen

6) Vilka uppgifter har Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg respektive Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd?

IVO (inspektion för vård och omsorg):

Analys – IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden vi ser i verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Riskbaserad tillsyn – IVO ska utveckla rutiner för att planera tillsyn grundad på egen riskanalys. Riskanalysen ska baseras på iakttagelser från såväl den egna tillsynen som andra aktörer.

Vägledning – IVO ska inom ramen för tillsynen lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg.

Tillsynsåterföring – IVO ska återföra brett vad vi ser i tillsynen. Detta för att skapa ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas.

Tillsynsuppdraget omfattar även handläggning av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria, och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO ansvarar också för register över verksamheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Socialstyrelsen:

Vi arbetar bland annat med att

  • ta fram och utveckla statistik, regler, kunskap och stöd till vården och omsorgen inom områden som till exempel psykisk ohälsa, äldre, funktionshinder och barn och unga
  • följa upp och utvärdera hur vården och omsorgen fungerar när det gäller till exempel väntetider, tillgänglighet och personaltillgång
  • ta fram föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer) om hur man lever upp till föreskrifternas krav
  • pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper, till exempel apotekare, läkare, naprapater, psykologer och tandläkare.

Hälso och sjukvårdsnämnden:

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att det finns ett utbud av hälso- och sjukvård som svarar mot befolkningens behov.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för tandvård och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden ska se till att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet.

7) Vilka bestämmelser finns i patientsäkerhetslagen – ange kapitel.

8) Vilka bestämmelser ges i patientlagen – ange kapitel.

2 kap – tillgänglighet,

3 kap – information,

4 kap – samtycke,

5 kap – delaktighet,

6 kap – fast vårdkontakt och individuell planering,

7 kap – val av behandlingssätt och planering,

8 kap – ny medicinsk bedömning,

9 kap – val av utförare,

10 kap – personuppgifter och intyg,

11 kap – synpunkter, klagomål och patientsäkerhet.

9) Vad har hälso- och sjukvårdspersonal att iaktta vid utförandet av sitt arbete?

Hälso- och sjukvårdspersonal:

  • ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
  • bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter
  • får överlåta en uppgift endast när det är förenligt med en god och säker vård
  • ska medverka i kvalitetssäkring genom ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete
  • har skyldighet att rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten till verksamhetschefen
  • har skyldighet att föra patientjournal, där det ska framgå vilken information som lämnats till patienten. Om upplysning inte kan ges till patient skall närstående informeras
  • har skyldighet att iaktta tystnadsplikt

Den personal som arbetar inom hälso- och sjukvården har ett generellt ansvar för att vården är av god kvalitet, lättillgänglig och bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

(SFS 2010:659, SOSFS 2011:9, SFS 2008:355)

10) Hur regleras legitimation för naprapater?

Legitimationen utfärdas och regleras av socialstyrelsen. Det är socialstyrelsen som bestämmer om du har behörighet för att få ta din legitimation.

För att få en legitimation behöver du:

-Få din utbildning granskad

-Lära dig svenska

-Göra ett kunskapsprov

-Gå en kurs i svenska författningar

-Göra en praktisk tjänstgöring

11) Vad menas med ”skyddad yrkestitel”?

Skyddad yrkestitel innebär att titeln bara får användas av den som har legitimation. I Sverige gäller det apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorskor, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarier, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.

Det är straffbart att använda sig av en titel som man inte har legitimation för.

12) Redogör kort för olika bestraffningar som kan drabba hälso- och sjukvårdspersonal.

Disciplinpåföljd och återkallelse av legitimation.

Allmänna bestämmelser, varning, disciplinpåföljd, prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet, begränsning av förskrivningsrätt, ny legitimation m.m.

13) Hur utövas och vem utövar tillsyn över hälso- och sjukvård samt dess personal?

IVO – Inspektionen för vård och omsorg

IVO bedriver tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet, inom hälso och sjukvårdsområdet, över hälso och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning.

De gör inspektioner på vårdgivare, både föranmälda och inte föranmälda.

14) Den som avser att bedriva eller bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård – vad har denne att iaktta såvitt avser anmälningsplikt?

Anmälningsplikt

Vid vissa tillfällen har hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt som medför att sekretessen inte gäller för just den uppgiften i det sammanhanget. Det gäller exempelvis

  • anmälningsskyldighet till socialnämnden när barn misstänks fara illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Det gäller även om det är barnets vårdnadshavare som är patient och personalen får kännedom om eller misstänker att barnet far illa
  • anmälningsskyldighet för läkare till polismyndighet om en patient bedöms av medicinska skäl vara olämplig att inneha skjutvapen enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (SFS 1996:67).

Polis eller åklagarmyndighet

När det gäller misstanke om brott får hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ anmäla vissa brott till polis eller åklagarmyndighet (10 kap. 21 – 23 §§ OSL).

I vissa fall är också personalen skyldig att besvara frågor från dessa myndigheter. (6 kap 15§ patientsäkerhetslagen).

Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till polismyndighet eller annan myndighet som ska ingripa mot brott om uppgiften behövs för att förhindra eller avbryta ett pågående brott – till exempel rattfylleri.

Läs vidare i cirkulär 2006:40 från Sveriges Kommuner och Landsting.

15) Vem är vårdgivare?

En vårdgivare kan vara ett bolag eller en privatperson som bedriver hälso och sjukvårdsverksamhet.

16) Vad ska anmälas enligt Lex Maria?

Lex maria görs vid allvarlig vårdskada eller vid uppkommen risk för allvarlig skada. Anmälan görs till socialstyrelsen som gör en objektiv utredning. Det görs inte bara för patient utan för att bringa klarhet för framtiden. Minimera risker på sikt och utveckla vården.

17) Vem ska anmäla enligt Lex Maria?

Vårdgivaren

18) Hur ska anmälan enligt Lex Maria göras?

Blankett ska skickas till IVO och med anmälan så lägger man till viktig info till patient och närstående samt till IVO. Anmälan skall innehålla behandlingsinformation och personuppgifter.

19) Ange patientdatalagens tillämpningsområde.

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient.

I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. Du ska också få information om möjligheten att välja den vård du behöver. Information om vårdval, behandlingar och andra viktiga delar i din vård ska underlätta för dig att vara med och bestämma.

20) Vilka personuppgifter får behandlas enligt patientdatalagen?

Personuppgifter får behandlas inom hälso och sjukvård och får inte cirkulera i sociala medier eller massutskick utan att samtycke finns.

21) Ange nyheter som kommer med dataskyddsförordningen (GDPR).

Att patienter har fått mer rättigheter än tidigare. Val av behandling samt möjlighet att neka viss typ av behandling. Samt att processen ska informeras och att samtycke till massutskick. Ifall personuppgift incident inträffar så skall patient meddelas om detta.

22) Vilka är skyldiga att föra patientjournal?

Den som har legitimation eller särskilt förordnande och den som jobbar som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården är skyldig att föra patientjournal, så kallad journalföringsplikt.

23) Vad ska en patientjournal innehålla?

Patientens identitet

Väsentliga uppgifter om bakgrund till vården

Ställ diagnos

Vidtagna, planerade åtgärder

Uppgift om den information som givits patient

Signering samt datum för given vård

Hellre kort och kärnfullt än alltför utsvävande

24) Hur länge ska en journalhandling minst bevaras?

10 år.

25) Förklara ordet ”inre sekretess”.

Inre sekretess innebär att den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av uppgifter om en patient om han deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete. Det innebär ett ansvar för den som arbetar hos en vårdgivare att inte ta del av mer uppgifter än vad som är nödvändigt för sitt arbete.

26) Vilka grundläggande krav ställs på behandlingen av personuppgifter?

Värdighet

Integritet

Likabehandling

Patientens delaktighet

Behandlingsplan

Tystnadsplikt

27) Hur får känsliga personuppgifter behandlas för hälso- och sjukvårdsändamål?

Det ska behandlas så att patientens integritet bevaras och säkerställs.

28) Vilka säkerhetsåtgärder (informationssäkerhet) ska den personuppgiftsansvarige vidta för att skydda de personuppgifter som behandlas?

Vidta åtgärder för att inte obehöriga ska få tillgång till journalsystem osv.

29) Vilken myndighet utövar tillsyn enligt personuppgiftslagen?

Datainspektionen

30) Vad ska rutinerna för journalföring säkerställa?

En riktig och seriös vård. Spårbarhet i behandling, anamnes och annat av vikt för patient och vårdgivares säkerhet.

31) Vad ska förstås med ”delegering” av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård?

Att man delegerar patienter till vårdgivare med rätt kompetens för det just patienter söker för.

32) Redogör kort för de regler som finns för praktik i annat EES-land.

Socialstyrelsen

Erkännande och av kiropraktorers och naprapaters tjänstgöring i annat EES-land.

3 paragraf: Den praktiska tjänstgöringen ska omfatta de delar som ingår i naprapatens yrkesområde. Den ska genomgöras inom hälso och sjukvård under handledning av naparat som är behövar att utöva yrket i tjänstgöringslandet

4 paragraf: Naprapaten ska vid ansökan om legitimation ge in ett intyg om den praktiska tjänstgöringen som utfärdats av handledaren i tjänstgöringslandet.

Intyget ska innehålla

  1. en beskrivning av tjänstgöringens innehåll
  2. en beskrivning av verksamheten där tjänstgöringen har genomförts och
  3. uppgifter om tjänstgöringens omfattning angiven i kalendertid och procent

Naprapat ska även på begäran av socialstyrelsen ge in ett intyg som visar att handledaren är behörig att utöva yrket i tjänstgöringslandet.